Ett liv.






Så var julen slut och det mesta julprylarna bortplockade, jag plockade i och för sig inte fram så mycket pynt men det var ändå en sådan befrielse när jag fick trycka ner de där tomtarna i kartongerna igen.
Jag erkänner...jag tycker mindre och mindre om julen för varje år. Det är riktigt som det sägs att julen är för barnen, och det är bara att inse eländet-jag är fan inget barn längre, vilket även den icke existerande julklappshögen bevisade.

2016 led mot sitt slut och 2017 firades in med dunder och brak, trots det vet jag faktiskt inte om jag sa -Gott nytt år till någon, för något säger mig att detta blir inte ett gott år. Det smärtar mig att ens tänka på det men det lutar åt ett ont år.

Samtidigt får hoppet lysa med små glädjeglimtar, för trots skuggan som tynger går livet vidare...
Så lev, skratta, dansa, sjung, kramas som om dagen vore den sista, som om morgondagen inte fanns.
Du har bara ett liv, om ens det.

Så här kommer en jättestor kram till er alla där ute!
/Emma 

💝



2 kommentarer:

  1. Åh, vad jag håller med dig om julen! God fortsättning!

    SvaraRadera
  2. Jag tackar och bockar från mig. Bloggen är stängd pga olika skäl. Kommer aldrig att använda mig av detta namn igen, så du vet/Ezter

    SvaraRadera